Vaggeryds bibliotek

»Babtjenkos bok kan bara jämföras med de riktigt stora krigsskildringarna, och Erich Maria Remarque ›På västfronten intet nytt‹ (1929) har helt klart fått sin moderna pendang.« 
Svenska Dagbladet


I sin prisbelönta debutbok, som jämförts med Isaak Babels och Ernest Hemingways stora krigsromaner, berättar Arkadij Babtjenko om sin tid som värnpliktig i ryska armén under Tjetjenienkrigen. Efter en kurs i morse skickas artonåriga pojkar till kriget, där de misshandlas dagligen av veteranerna och traumatiseras för livet i striderna med den tjetjenska gerillan. 

Efter fyra år i armén återvänder Babtjenko till Moskva med nedbrutet psyke och tomma ögon. För att bli fri från sina mardrömmar börjar han skriva Krigets färger – en rysk motsvarighet till de amerikanska Vietnamuppgörelserna. Han arbetar i dag som krigsreporter på regimkritiska Novaja Gazeta och var kollega till Anna Politkovskaja.

»Här slåss alla mot alla. Veteranerna, officerarna, färnrikarna. Man super sig djuriskt berusad och går loss på de yngre. Överstarna på majorerna, majorerna på löjtnanterna, de på soldaterna. För där borta, på andra sidan bergen, är det krig, och de har varit där pch sett fasan i ögonen, och nu är de likgiltiga för allt.«
Arkadij Babtjenko



PRESSRÖSTER

»Den är svår att lägga ifrån sig. Det är helt enkelt en skitbra bok.«
Gomorron Sverige

»Som autentiskt vittnesmål, men också som läsupplevelse, är ›Krigets färger‹ snudd på fulländad. Det som saknas mest är fortsättningen  några böcker till, minst.«
Henrik Hamrén, Sydsvenskan

»Jag läste Väinö Linnas ›Okänd soldat‹ och Joseph Conrads ›Mörkrets hjärta‹. Jag trodde mig förstå lite mer av världen. Det var till priset av min barndom, jag vet, men någon måste våga sig in i djävulens inälvor.
Men när jag läser Arkadij Babtjenkos skildring av sin tid som rysk soldat i Tjetjenien är det som om tidigare vittnesbörd var rena romantiken. Remarque var en idylliker. Om man jämför.
Apocalypse now  en av de allra bästa krigsfilmerna  blir med den läsarten något för 91:an Karlsson.«
Dr Gormander, Aftonbladet

»När texten är som mest påträngande kommer han i närheten av den Imre Kertész som skrev ›Mannen utan öde‹, eller Michael Kerrs klassiska Vietnamreportage ›Dispatches‹.«
Ola Larsmo, Dagens Nyheter

»I en av de senaste årens mest läsvärda krigsromaner, ›Krigets färger‹, beskriver Arkadij Babtjenko sina fyra år inom armén: från oerfaren, outbildad 18-åring till veteran  en naken, detaljerad, intressant och välskriven skildring av krigets brutalitet.«
Jan Blomgren, Svenska Dagbladet

»Enklast vore väl att vända bort blicken eller blunda. Gör inte det. Läs Krigets färger i stället.«
Peter Viktorsson, Kristianstadsbladet