Vaggeryds bibliotek

Vintern är lika lång som ett år hos oss, och snön tornar upp sig runt byarna och slotten under bergen. Men vintern går mot sitt slut, våren är på gång och luften laddad av förväntningar.
  På det insnöade slottet möts tre ungdomar. Vingmästardottern Arys, prinsessan Tamara som jämt är på uselt humör, verkar det som, och pojken Armain som dras både till Tamara och det gåtfulla hos Arys. Tamaras utbrott bekymrar naturligtvis hennes föräldrar, men de vägrar förstå vad det beror på. För dem är det enda viktiga att hon lär sig flyga, för den dag är nära då vingarna ska ska tas fram ur sina stall och alla slottens familjer ska inleda den stora vårflykten.
  Allt går obönhörligt mot sin upplösning, och den kan bli hård eftersom det innebär skam för en familj om ett av dess barn inte vill flyga, och samtidigt handlar det om dödsstraff att flyga för den som kommer från fel släkt, i synnerhet om hon är en vingmästares dotter.

Bertil Mårtensson är filosof. Utöver det har han tillhört den generation som etablerade science fiction och fantasy i vårt land. Efter debuten med Detta är verkligheten har han publicerat ett tjugotal böcker; han har belönats med bland annat Expressens Sherlockpris för årets bästa kriminalroman och med Euroconpriset för årets bästa svenska SF-roman.

”Han har flera gånger om glatt oss med berättelser på internationell nivå och till det allra mest glädjande hör hans nya bok Vingmästarens dotter. Jag vill i minst lika hög grad rekommendera den som ungdomsbok.” Sven-Christer Swahn, SDS

”Bertil Mårtensson har en flytande, suggestiv stil som griper tag i läsaren. Vingmästarens dotter är en fantastisk hyllning till friheten och fantasin.” Åke Wärring, Morgonposten

”Jag tyckte väldigt bra om Mårtenssons påhitt med vingvarelserna, stora levande vingpar som förvaras i stall under den långa vintern och som tas fram på vårkanten när det är dags för flygturer. Det var kul att läsa om hur det känns att förena sig med sina vingar och kasta sig ut i luften.” Jessica Santesson, Bergslagsposten

”Romanens tema eller budskap verkar vara att människor är människor oavsett hur och var de föds, att deras värde inte beror på deras börd, utan på hur de beter sig.” Calle Dybedahl (i hans nätpublicerade paper om Bertil Mårtenssons böcker)