Vaggeryds bibliotek

Kring Eva står en doft av rosor, eftersom hon vårdat sitt rosenbestånd i alla år, medveten om att relationer till blommor kan vara enklare än relationer till de närmaste ...      När Eva på sin 56-årsdag får en oväntad present, en dagbok, från sitt hemlighetsfyllda barnbarn börjar hon på nätterna glänta på dörren till en värld som hon gjort allt för att glömma. I sitt hem vid havet i Frillesås börjar hon skriva, men anekdoterna om livet i ett litet samhälle på västkusten överskuggas snart av berättelserna om Evas barn- och ungdomstid. År som färgas av de ständiga konflikterna med en vacker men självcentrerad och komplicerad mamma, vars beteende gör Evas uppväxt till ett helvete.      Redan vid sju års ålder fattar Eva ett beslut. Hon ska bli den som överlever. Som liten tar hon sitt öde i egna händer med de verktyg som livet givit henne: moderns iskyla och nonchalans och deras gemensamma rädsla för ensamheten och utanförskapet. Kriget innanför hemmets dörrar kräver sin strategi, och genom hela sin uppväxt övar sig Eva målmedvetet inför den slutliga striden. I sin ensamhet ser hon först till att skaffa sig någon som lyssnar. I en påse under huvudkudden har hon därför den elake grannhunden Busters öron. Att skaffa dem ingick i övningarna.       Eva är sexton år när hon förälskar sig i en brittisk officer. I kärleken till John kan hon för första gången i livet tro på att försoning är möjlig. Men omständigheterna leder till att hon måste fullfölja sin barndoms beslut. Den slutgiltiga uppgörelsen med mamman är till sist oundviklig.      Evas dagbok blir en berättelse om förtryck och om den svidande längtan som aldrig infrias, att få känna att mamman älskar henne. Pappan har inte kunnat skydda henne från mammans destruktiva inflytande och Spader Kung, en fantasigestalt som följt Eva i alla år, har visserligen tröstat men också skrämt. I detta känslokalla hem föds hatet som kommer att ta över stora delar av Evas liv, ett hat som växer i styrka, ger kraft och kräver upprättelse.       Nu, fyrtio år senare, riskerar allt att avslöjas på grund av en olycklig slump, och de gamla såren, liksom rosenbuskarna, rivs upp på nytt.      Busters öron tar upp den komplicerade relationen mellan mor och dotter samtidigt som den berättar om kärlek, förtroende och svek. Den pendlar mellan nutid och femtio- och sextiotalen, livet vid havet kontra storstaden, den vuxna kvinnan och den unga. Den tar också upp den omänskliga åldringsvården i dagens samhälle. Ett starkt och omskakande relationsdrama och en ömt bitterljuv kärlekshistoria. Maria Ernestam, född 1959, är journalist och bor i Stockholm tillsammans med sin man och två barn. Hon har tidigare varit bosatt i Tyskland i elva år och betraktar det som sitt andra hemland. Parallellt med journalistiken har Maria även sysslat med sång och dans och uppträtt i föreställningar som ?Jesus Christ Superstar?.      Hösten 2005 utkom hennes debutbok Caipirinha med döden, som fick ett mycket varmt mottagande av både kritiker och läsare.